Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) är ett strukturerat arbetssätt som vilar på kraven i lagen om skydd mot olyckor. För fastighetsägare, verksamhetsutövare och andra ansvariga innebär det ett ansvar att förebygga brand, begränsa skador och säkerställa att brandskyddet fungerar över tid.
För många organisationer är den centrala frågan inte om brandskydd är viktigt, utan vad lagen faktiskt kräver. Ett genomarbetat SBA skapar ordning, tydlig ansvarsfördelning och bättre förutsättningar för kontroll, uppföljning och dokumentation.
Är SBA ett lagkrav?
Ja, systematiskt brandskyddsarbete har sin grund i lagstiftningen. SBA är det praktiska sättet att omsätta lagens krav till ett löpande och strukturerat arbete i den egna byggnaden eller verksamheten. Brandskyddsföreningen beskriver att SBA bör bedrivas i alla byggnader och verksamheter, men att omfattningen ska anpassas efter riskbild och verksamhetens komplexitet.
För den som vill förstå det juridiska sammanhanget mer i detalj kan det vara värdefullt att läsa mer om vilken brandsäkerhetslag som gäller för fastigheter och företag.
Det betyder att brandskyddet inte kan hanteras enbart vid behov. Det behöver följas upp över tid. Det omfattar både tekniska och organisatoriska åtgärder. Det räcker alltså inte att ha rätt installationer på plats. Det måste också finnas rutiner, ansvar, kontroller och en fungerande uppföljning.
Vem ansvarar för systematiskt brandskyddsarbete?
Ansvaret ligger normalt på ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader och anläggningar. I många fall behöver ansvaret också fördelas mellan flera parter, till exempel mellan fastighetsägare och hyresgäst, eller mellan fastighetsförvaltning och verksamhetsledning. Brandskyddsföreningen och Fastighetsägarna beskriver båda att ansvarsfördelningen behöver vara tydlig och att det systematiska brandskyddsarbetet ska anpassas efter verksamhetens förutsättningar.
I många verksamheter behöver ansvaret för brandskyddet också fördelas tydligt internt. Det gäller särskilt i organisationer där flera funktioner delar på det praktiska arbetet. Läs gärna mer om vem som är brandskyddsansvarig enligt LSO och hur rollen skiljer sig från det juridiska ansvaret.
Det är viktigt att denna ansvarsfördelning är tydlig. Oklara gränser leder ofta till att kontroller uteblir, dokumentation blir bristfällig och att viktiga delar av brandskyddet faller mellan olika funktioner. Ett väl strukturerat SBA tydliggör därför vem som ansvarar för olika delar av brandskyddet, vilka kontroller som ska utföras, hur avvikelser ska hanteras och vem som följer upp att åtgärder genomförs.
Vilka verksamheter omfattas av SBA?
Systematiskt brandskyddsarbete bör bedrivas i alla byggnader och verksamheter, men omfattningen varierar beroende på riskbild, komplexitet och konsekvenserna av en brand. Det är också så myndighets- och branschvägledningar beskriver arbetet: samma grundprincip gäller, men kravnivån i praktiken påverkas av verksamhetens storlek, användning och risker.
En enklare verksamhet kan ofta arbeta med en mer överskådlig struktur och begränsad dokumentation. För större, mer komplexa eller personintensiva miljöer krävs däremot ett mer omfattande arbete. Det gäller exempelvis industrier och produktionsmiljöer, lager och logistikfastigheter, kontor med många medarbetare eller besökare, skolor och offentliga lokaler, vårdverksamheter samt handelsytor och andra publika miljöer.
För arbetsplatser räcker det inte med enbart tekniska installationer. Brandskyddet behöver också organiseras, följas upp och dokumenteras. Här kan ni läsa mer om brandskydd på arbetsplatsen och hur lagkraven omsätts i praktiken.
Vad ska ett SBA innehålla?
Ansvar och organisation
Det ska framgå vem som ansvarar för vad. Det gäller både det övergripande ansvaret och det praktiska arbetet i vardagen. En ansvarig funktion bör kunna samordna kontroller, följa upp brister och säkerställa att beslut genomförs.
Riskbedömning
Verksamheten bör identifiera vilka brandrisker som finns, var de uppstår och vilka konsekvenser de kan få. Riskbedömningen är en förutsättning för att kunna prioritera rätt åtgärder.
Rutiner och instruktioner
Det behöver finnas tydliga rutiner för exempelvis kontroll av utrymningsvägar, brandcellsgränser, larm, släckutrustning och andra brandtekniska installationer. Rutinerna bör också omfatta hur personal agerar vid brand eller avvikelse.
Utbildning och information
Medarbetare och andra berörda behöver förstå hur brandskyddet fungerar och vilka rutiner som gäller. Kunskap är en central del av ett fungerande SBA, särskilt i miljöer där personalens agerande kan påverka säkerheten.
Kontroll och uppföljning
Brandskydd måste kontrolleras återkommande. Det gäller både organisatoriska rutiner och tekniska lösningar. Brister ska dokumenteras, åtgärdas och följas upp.
Dokumentation
Dokumentationen ska vara tillräcklig för att skapa ordning och säkerställa att brandskyddet inte blir personberoende. Den behöver inte ha ett visst format, men den ska vara användbar, uppdaterad och möjlig att följa över tid.
Tekniskt brandskydd är en central del av SBA
I många verksamheter ligger stort fokus på rutiner och ansvarsfördelning. Det är viktigt, men det räcker inte. Ett systematiskt brandskyddsarbete måste också omfatta det tekniska brandskyddet.
Det gäller exempelvis lösningar som brandgardiner, rökgardiner, brandluckor, brandsektionering i byggnader och transportsystem, brandskydd för elkablar och annan utrustning som ska begränsa brand- eller rökspridning.
När sådana system ingår i byggnadens brandskydd behöver deras funktion kontrolleras, underhållas och dokumenteras. Om tekniska installationer inte provas, servas eller följs upp riskerar brandskyddet att försvagas, även om det ursprungligen varit korrekt projekterat och installerat.
Vanliga brister i arbetet med SBA
Många brister uppstår för att arbetet kring brandskyddet inte är tillräckligt strukturerat. Vanliga problem är att ansvarsfördelningen är oklar, att kontroller utförs oregelbundet, att dokumentationen är ofullständig eller inaktuell, att tekniska installationer inte följs upp enligt plan och att utbildning och information inte hålls levande i organisationen.
En annan vanlig missuppfattning är att en pärm eller ett digitalt dokument i sig innebär att SBA är genomfört. I praktiken är det tvärtom. Dokumentationen är ett stöd för arbetet, inte ett substitut för det.
Hur ofta ska SBA följas upp?
Systematiskt brandskyddsarbete är en löpande process. Det ska inte ses som en engångsinsats i samband med inflyttning, ombyggnad eller tillsyn. Uppföljning behöver ske återkommande och anpassas efter verksamhetens risker, förändringar och tekniska förutsättningar. Branschvägledningar och kommersiella guider är också samstämmiga på den punkten: SBA måste hållas levande genom regelbunden kontroll, uppföljning och revidering.
Det kan handla om regelbundna egenkontroller, planerade serviceinsatser, uppdatering av ansvarsfördelning, revidering av rutiner eller genomgång av dokumentation. Särskilt i byggnader med sektionerande eller motordrivna brandskyddslösningar är återkommande service och dokumenterad kontroll en viktig del av helheten.
Stöd i arbetet med brandskydd och tekniska lösningar
För att SBA ska fungera långsiktigt behöver det finnas en tydlig koppling mellan dokumentation, rutiner och tekniska brandskyddssystem. I många verksamheter är det just här de största utmaningarna finns.
Stöbich beskriver på sin sajt att de arbetar med brandskyddslösningar för byggnader, transportsystem och andra tekniskt krävande miljöer, och att erbjudandet omfattar bland annat brandgardiner, rökgardiner, brandluckor, brandskydd för elkablar samt service och återkommande underhåll av brandskyddssystem.
Kontakta oss
Vill ni stärka ert arbete med brandskydd och säkerställa att de tekniska delarna får rätt kontroll och uppföljning? Kontakta Stöbich för en dialog om brandskyddslösningar, service och hur det tekniska brandskyddet kan stödja ett mer strukturerat SBA.
